Heman trodde det var en vanlig dag idag. Han ville ut redan klockan sex. Så det var bara att stappla upp trots att man förväntat sig en härlig sovmorgon. Midsommarafton är ingen ute och går klockan sex på morgonen, så jag gick ut på promenad i skogskanten i pyjamas.
Sen ville han leka. Efter det var det ingen idé att gå och lägga sig igen.
Därför blev det kaffe med solglimt ute klockan halv sju. Underbart, härligt och tyst. Bara fågelsång och en och annan kraxande kråka.
Sen har solglimtarna avlösts av stora, tunga, gråa moln och en och annan störtskur. Då nuter jag trots allt. Jag älskar när regnet plötsligt bara öser ner. Jag älskar att sitta inne och lyssna när regndropparna trummar mot plåttaket. Jag älskar ögonblicket när regnet tystnar lika plötsligt som det började.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar