Krusbär

Att man kan bli så glad av lite krusbär! Äntligen bär min ena krusbärsbuske så mycket att det är lönt att skörda. Under alla år som jag har haft trädgård har jag önskat mig krusbär. Två gånger tidigare har jag planterat, men vi har flyttat innan det bar någon skörd att tala om. Nu har jag kunnat plocka så att det räcker att göra lite sylt eller några pajer. Eller kräm ... Krusbärskräm åt jag ofta när jag var liten. Kräm äter jag över huvud taget inte längre. Kräm och mjölk. Det är sommarmat det.

Och vilken fantastisk vacker färg det är på röda krusbär! Ungefär som på koftan jag nyligen köpte på Tradera. Lite mörkare än på bilden är den.

Krusbärsmysteriet

I lördags kväll var min två år gamla krusbärsbuske full med bär. Inte riktigt mogna - men nästan. jag såg fram emot en riktigt god krusbärspaj - den första på många år. De röda krusbären på buske nr två testade jag dock. Någon dag till skulle de få sitta kvar. Sen skulle det skördas!
Söndag kväll. Krusbärsinspektion. Inte ett enda grönt krusbär kvar! Vem kan ha tagit dom? Upprörd beskyller jag både den ena och den andra. Inte ger fåglar sig frivilligt in i taggbuskar? Haren? Tja, förmodligen är det han som ätit upp mina bolltistlar - så kanske? Någon vuxen som gått förbi och plötsligt blivit sugen på krusbär? Barn? Men vart enda ett? Och varför bara de gröna?














Kan det vara de här fula maskarna som är boven? Bladen har de ätit upp, men kan de sluka alla bären över en enda natt?
Om det är så, kan man ju föreställa sig vad Egyptens gräshoppor kunde ställa tillmed!